Startbilden

Rashygien var typisk socialdemokratisk politik

Samtidens dokumentär är inte sann påstås det. Forskare och journalister påstår att innehållet är förvrängt och endast är att tolka som propaganda.

”Historikern” Jens Ljunggren säger i en intervju med Aftonbladet och SVT att rasbiologi var något som alla gemensamma partier var överens om. Det går inte att säga att tankarna om rashygien var typisk socialdemokratisk politik och han antyder att det var så länge sedan rashygien bedrevs och därför inte är aktuellt att ta upp.

Här har Ljunggren fel. Rasbiologi och rashygien var socialdemokratisk politik. Mellan 1934 till slutet av 1970-talet bedrevs en hård steriliseringspolitik. Detta hade Ljunggren fått veta om han hade sett samtidens dokumentär. Påståenden att det ”var så länge sen” håller inte och är ett rent ohederligt argument och förminskar det lidande som människor utsattes för under den tid Sverige hade en socialdemokratisk rashygienisk politik. Prova använda argumentet ”det var så länge sedan” kring Förintelsen. Är det fortfarande ett hållbart argument?

Skaparna bakom det rashygieniska programmat var de två socialdemokratiska profilerna Alva och Gunnar Myrdahl. Två personer som orsakat enormt lidande för svenska folket och deras tankar är något som skedde modern tid. Det är inte något som skedde långt bak i tiden.

Makarna Alva och Gunnar Myrdal var två av de mest inflytelserika arkitekterna bakom socialdemokraternas svenska massteriliseringsprojekt.

Tillsammans skrev de boken Kris i befolkningsfrågan, som publicerades år 1934. I boken går de till angrepp mot Socialdemokraternas nyinstiftade tvångssteriliseringslag. Makarna Myrdal menade att den var alldeles för vek.

De sa sig vara villiga att istället se ett ganska skoningslöst steriliseringsförfarande och en så sträng lagstiftning som möjligt. Enligt makarna Myrdal hade människor som låg samhället till last ingen rätt att sätta barn till världen. De skriver:

“Den profylaktiska socialpolitikens direkta uppgift är att framskapa ett bättre människomaterial.

Makarna Myrdal menade att det stora problemet var inte de som redan var inlåsta på institutioner:
“…utan bland dem som befinna sig utanför anstalterna och därför nu ha en varken förnuftet eller samhället reglerad fortplantningsfrihet.”

“Helst skulle väl man på den vägen vilja utrota all slags fysisk och psykisk mindervärdighet inom befolkningen, både sinnesslöhet och sinnessjukdom, kroppsliga sjukdomar och dåliga karaktärsanlag.

”Vad först gäller bortrensningen av de olämpliga barnuppfostrarna genom inskränkning av deras fortplantningsfrihet, kommer denna med all säkerhet icke att bli fullständig i den grad man skulle önska.

I makarnas Myrdals bok omyndigförklaras det svenska folket. De betros inte ens med att möblera sina egna hem – än mindre med att ta ansvar för sina barns bildning. Enligt makarna Myrdal var det experterna och ideologerna som visste bäst.

Forskare, opinionsbildare, journalister och många andra pratar gärna inte om just dessa bitar om makarna Myrdahl eftersom paret gjorde rashygien till socialdemokratisk politik. Socialdemokratisk rashygien var inte något som skedde långt bak i tiden. Det var den tidens anda ja, men då ska man komma ihåg att tidsandan skapades av socialdemokraterna.

Hur mycket än Anders Lindberg eller historikern Jens Ljunggren tycker så kvarstår faktum att rashygien var socialdemokratisk politik i många år. Partiet har inte gjort upp med sin historia utan har bara försökt att trolla bort det hela. Socialdemokraterna är inget parti byggt kring humanism eller solidaritet. Den svenska socialdemokratin är byggd kring rasism, antisemitism och rashygien.  All fakta om detta finns i arkiv och går inte att förneka. Det är inte propaganda att tala om socialdemokraternas förflutna och det är inte heller att ta saker ur kontext. Rashygien är socialdemokratisk politik.

Se hela dokumentären hos Samtiden

Share