Foto: Roger Sahlström
Foto: Roger Sahlström

Well Roger, you suck at being racist.

Det måste suga att vara knallkork och kalla sig antirasist. Att se världen genom hudfärger, frånta människor eget ansvar. Å ena sidan hävda att raser inte finns, men samtidigt hävda att muslimer är en ras och kräva att de behöver speciella lagar som skyddar just bara muslimer. Det hela låter helt galet, men detta är verkligheten i Sverige.

Nazisterna var egentligen inne på samma ide som de svenska antirasisterna. Apartheid i Sydafrika fungerade efter samma ide. Nämligen idéen att vissa utvalda grupper behöver speciella lagar. I Sverige kallar man det inte för rasism eller apartheid. Utan man använder identitetspolitik istället.

Ett sunt demokratiskt samhälle kan inte fungera under en identitetspolitik. Inget samhälle kan bestå när grupp X hävdar speciella rättigheter. Det är rasism och orättvist.

Tänka så ÄR rasism. Det är inte antirasism. Det är rasism i dess renaste form. Att de så kallade antirasisterna ens har mage att påstå att de driver en form av god kamp är en lögn. De är en samling människor som helt saknar moral och faktiskt sprider ondska. Antirasisterna är lika ruttna som kommunisterna. Lika äckliga som nazisterna. de är lika onda som IS. De drivs av en egoistisk agenda. Deras tankar leder till snäva, fördummade och kontrollerade samhällen. Där ingen människa är fri.

Samhällen bör byggas och styras av fria människor. Av individer som kan och får ta beslut som direkt påverkar deras liv. Av de som förstår ansvar och som på allvar fattat att det är dom som är samhället.

Samhället är inte din uppfattade sexualitet, din religion, eller hudfärg. Samhället är överenskommelser mellan människor. Inte behovet av en identitet.

Det handlar om det där oskrivna kontraktet. Det där luddiga som man aldrig riktigt kan sätta fingret på, men som ändå är allting. Allt det där som skrikvänstern inte fattar. Eftersom de behöver en manual på hur samhället ska vara. På samma sätt som många religiösa behöver en bok för att förstå att de inte ska mörda sina medmänniskor. Ändå mördar dom. Visst är det märkligt.

Amerika är ett bra exempel på det där oskrivna och luddiga kontraket. Även om det finns problem där på andra sidan pölen. Har  har de verkligen förstått visa grundläggande principer kring demokrati och frihet. Man vågar förlita sig på människors inbyggda styrka att göra något själva av sina liv. Det är inte staten som ska bygga människor. Samhället är medborgarna.

Här är du svart, hispanic, vit, muslim, homosexuell, indian, du är jude. Du är what ever! Det som du förenas under är den Amerikanska flaggan. Du är Amerikan, punkt.  Var bög, svart, uppfatta dig som ditt eller datt på ett personligt plan. Spela ut vilka roller du känner nödvändiga för dig själv. När det väl kommer till kritan är du Amerikan. Tom om du ogillar USA är du Amerikan. Nationen är för alla, flaggan kan bäras av alla, den ÄR för alla. Det är olikheterna här som gör fanan. Utan olikheter ingen fana eller land.

Under en av mina fotodagar på Manhattan träffade jag en kille som hette Rick. Han ”bodde” på Manhattan. Han kom fram till mig när jag stod och fotade.

Vi kom ganska snabbt in på politik.

Jag berättade om läget i Sverige. Hur galna feminister är som håller på att trolla bort kön och strukturer. Hur så kallade antirasister numera drivs av en rasagenda och ser allt genom hudfärger. Hur man i Sverige lyckats med att få kritik mot islam stämplad som rasism. Hur en grupp människor som anser sig sakna allt, får allt de pekar på.

Hur invandrare med viss hudfärg använder hudfärg som argument för att få makt. Att de många gånger saknar kompetens eller koppling till någon verklighet spelar ingen roll. Hudfärg är allt.

Hur pizza blivit ett argument för att helt öppna gränserna och låta vem som helst få leva på bidrag i Sverige.

Hur vänstern numera för att visa sig godare än alla andra. Vill låta romska tiggare bygga kåkstäder. Men aldrig i deras egna områden. Utan solidariskt sprider ut detta till andra stadsdelar. Att samma människor av godhet vill ge dessa människor underbetalda jobb. Som att städa och klippa gräs. Kort och gott vill de privilegierade göra sina liv ännu bättre genom att ha tjänare i sina hem för en liten peng.

Hur en liten elit tjänar miljarder på människohandel. Hur Sverige låter sina gamla svälta och få värdelös vård. Medans en liten grupp människor badar i guld och verkar ha VIP-status.

Hur svenska skolan rasat och numera är en utbildning i en svensk skola ganska värdelös.

Han stod tyst i flera minuter och man kunde verkligen se hur hans hjärna arbetade. Det var svårt för honom att få ihop allting. Han frågade vad min inställning var.

Jag berättade för honom att jag är anti-teist. Att jag föredrar att leva i ett sekulärt demokratiskt samhälle. Att religion är något som hör hemma i det privata. Att människan bör få leva i frihet. Att alla borde ha rätten att utan repressalier få uttrycka sig och tänka fritt.

Att jag inte bryr mig om hudfärger eller hur folk ligger med varandra. Att jag förespråkade den generella välfärd som en gång fanns i Sverige. Att den i dag istället är kopplad till hudfärg och religion, men bara viss religion.  Att dessa två saker gjorde dig till ett offer i det svenska samhället där du aldrig hade ansvar och alla andra var skyldiga dig något.

Försökte förklara för honom att detta har klassat mig och många andra som nazister och fascister i Sverige, som är kritiska eller protesterar mot den rådande politiken.

Att svenska medier hänger ut privatpersoner som uttrycker åsikter som medierna inte accepterar. Häxjakten mot ett politiskt parti och hur fackliga organisationer utesluter människor som aktiverat sig i ”fel” parti. Att människor får sparken från sina arbeten för att de står upp för grundläggande demokratiska värderingar.

Han stod med öppen mun…

Han kände till Sverige hyfsat hyfsat väl. Som de flesta kände han till ABBA, Volvo och några hockeyproffs. Han hade hört talas om den ”svenska synden”.

Rick är en av de människor som lever ett liv som få av oss kan förstå. Han lever dag för dag. För honom är är varje dag en kamp. Det handlar för hans del om att överleva. Ibland ville han arbeta, ibland inte. Ibland kunde han bara inte arbeta.

Då han behövde arbeta ordnade han snabbt sig ett jobb. Trots uppväxten i så kallade utanförskapsområden och sjukdomar hade aldrig tillåtit sig själv att bli ett offer. Han menade att oavsett vilken nivå man än var på i samhället, var det alltid värt att kämpa. Kämpa så man kände ett värde inom sig själv. Det är detta värde som gör dig till en bra människa för samhället.

Samhället var inte skyldig honom ett smack. Han var skyldig samhället allt. Det är min insats som gör samhället bättre sa han flera gångar

Hans slit, hans jobb var en insats för honom själv och i längden för någon annan. Han gjorde samhället bättre genom att vara en del av det. Man bygger inte ett fungerande samhället genom att stå bredvid och skrika om hur bra saker kanske skulle kunna vara. Man arbetar aktivt för ett bättre samhälle. Men den förändringen börjar hos dig som individ.

Han skulle aldrig sätta sig med en lapp och tigga. Trots problem med sin kropp, trots problem att fungera som en vanlig människa.

Han bröt ut i en rejäl skrattsalva som fick honom att tappa andan när jag berättade och visade klipp från Youtube, hur ”leftist” rasslade med nycklar, byggde skyltar och vände ryggen. Hur de trummade i otakt och blåste osannolikt skrikiga toner i saxofoner. Att vänsterns största hjältinna var en multi-kriminell äldre dam, som vi kallade för tårtkvinnan. Om den färgade vänsterpolitikern som maniskt skrek om de svenska slavhandeln.

Trots att Sverige inte haft någon slavhandel sedan 1300-talet. Det nordiska slaveriet avskaffades via Skarastadgan, utfärdad under Magnus Erikssons eriksgata 1335. Men slaveriet försvann helt 1845 då riksdagen tog ett beslut om detta.

Om den generösa välfärden och de som får är de som klagar mest. På saker som brist på internet, avstånd till busshållplatser och att det finns is i Sverige.

Vi promenerade omkring i Central Park en hel dag och pratade om Sverige, politik, USA, världen och verkligheten.

Efter att ha spenderat en dag med honom sa han till mig:

Well Roger, you suck at being racist. Im glad that i don’t live in Sweden. You’re way of living would kill a man like me.