americanflag1

Mot New York

Har haft en helt underbar tid i Essex Junction , Vermont. Allt är så lugnt och stilla här. Våren har precis kommit hit och sakta börjar gräset att bli grönare. Knoppar syns på träden och fåglar kvittrar. 

Det lilla samhället Essex Junction som jag nu befinner mig i. Påminner mycket om det Sverige jag växte upp i och minns. Tryggheten, grannarna, öppenheten. Men samtidigt det där stela, kanske lite reserverade tråkiga.

En sak jag märkt av  är att människor här är vuxna och beter sig även så. Här kan folk hålla mer än en ide i skallen samtidigt. De kan debattera och argumentera. Delar man inte åsikter, är det ingen som avgrunds-vrålar om rasism eller klistrar på dig ett epitet. Ingen kommer att kasta en sten på dig eller hänga ut ditt namn i en tidning för att du har en åsikt någon annan inte gillar. Svart, vitt, fattig, rik, vänsterhänt eller skäggig. Allas åsikter hörs och kommer fram på samma sätt.

Det finns ingen identitets eller moralvänster som klistrar på absurda hittepå-argument eller drar strawman-argument. För att försöka översätta detta till någon svenska. Så kan man kan faktiskt hävda att här är alla lika värda.

Man vågar se problem som finns i samhället. Man diskuterar dem och löser dem som en ”community”. Här tar man ansvar, inte bara för sig själv på individnivå, utan även för samhället.

Det är helt annorlunda i Sverige. Där grupper kräver att staten ska lösa medborgarnas problem. Många gånger analyserar man inte problemet i Sverige, utan kastar på en förklaringsmodell. Sen ska förklaringsmodellen lösas på något sätt. I Sverige tror antirasister och knallkorkar att man dömer människor för att man erkänner att grupper finns eller att det finns ett problem inom gruppen.

Här erkänner man, ser, reagerar och agerar för att lösa saker. Här analyserar ingen  för att tjäna några billiga godhets-poäng. Här behöver ingen basunera ut sin godhet. Här är det ingen som hävdar moralisk överlägsenhet med rutten historisk logik genom att hänvisa till korsriddare eller annat som skedde långt bak i historien. Man gör det bästa för samhället och skolan helt enkelt.

Här tar man verkligen tjuren vid hornen och löser det hela. Skolorna här är bland de bästa som finns. Här finns det engagerade elever, föräldrar och lärare. Alla arbetar på sin nivå, de vet att de är en del av ett samhälle. Sviker dom, sviker de inte bara sig själva utan hela samhället. Det som kan hjälper till på de sätt de kan. Engagerade lärare finns för de som kommer från fattigare förhållanden. Man motiverar och ger stöd. Visst pallar en del inte trycket. Men det finns ett stort öppet och generöst system med vuxna, rationella lärare och pedagoger som gör allt för eleverna här. Oavsett vart barnen kommer ifrån.

Tänk att man var tvungen att hamna i det kapitalistiska USA, för att uppleva ”allas lika värde” och verkligen se att här gillar man olika på riktigt.

Jag kanske hade tur och hamnade i en del av det vuxna USA? Om några timmar bär det av mot New York, där det vaknas fotoäventyr och annat galet.